Ingarödubbeln lång (28/03/2026)

Åter till Brunn. Första gången var 2011, sprang öppen bana i samband med stafett DM. Då tog det 3h och jag fastnade länge i området öster om K8-K9. Det var läge för revansch idag.

Det var lite struligt i starten, TMOK som jag sprang H45 mot förra året backade tillbaka för att han tagit fel def, han skulle ha H50. Då fick jag backa några intervall för att få rätt avstånd.

K1
Stigvägvalet till höger kändes självklart men det blev omständligt. Jag tyckte jag lämnade stigarna vid det gula, där jag även såg TMOK. Fortsatte V och försökte hålla koll på höjder, gula och sankmarker. Från en höjd ser jag en skärm, därav detour S. Därifrån fortsätter jag mot tänkt kontroll, passerar ytterligare en skärm men kommer vidare rakt på. Svajigt men helt ok start.

K2
Det fortsätter svajigt, jag vet att jag har svårt för det här. Lyckas på något sätt snirkla mig runt och ser den nog på håll.

K3
Nu vill jag stiga, ta mig till ledningsgatan. Därifrån tog jag ut en kurs och travade på men jag hade svårt att läsa på vad jag såg. Det fanns en del detaljer jag borde sett och agerat på, stenen och högsta höjd till exempel. Istället kommer jag för långt och får studsa på två andra branter innan jag kommer rätt.

K4
Jag vill säkra upp genom att närma mig masten på höjden. Viker sedan ner och skråar nedanför det gula, en annan löpare kommer ner från annat håll och bekräftar. Här dyker även TMOK upp igen.

K5
Han följer mig, jag ville ner till vägen och väl där klev han förbi. Jag tog tillbaka uppför. Jag vill upp på höjdpartiet, få kontakt med det gula, springa parallellt med det fram till stämpling. Det funkade fint men visst fanns det andra runtomkring som bidrog.

K6
Jag försöker nog bara hålla kurs, kanske hade jag ryggar?

K7
Jag kom efter på vägen ner men kunde ändå följa TMOK på avstånd. På andra sidan vägen har jag tappat ryggen men har en egen plan. Även här vill jag ta hjälp av det öppna. Jag är på väg ner för brantkanten direkt men hejdar mig. Försöker hålla mig ovanför tills branterna tar slut, det blev inte så men jag håller höjd och kommer rätt på.

K8
Jag försöker hålla kurs från hörnet, från det gula ser jag skärmen i sankmarken.

K9
Tänker mest på att hålla S. Ser den första gula sankmarken men tror att det är den som ligger V om kontrollen. Att jag inte drar iväg beror på att jag ser andra som irrar omkring mig. Någon av de andra fattar och drar tillbaka och signalerar till sin kollega att den sitter där..ok tack för det. Då dyker även TMOK upp igen.

K10
Jag är först ut men TMOK tar kontrollen och jag följer. Jag hade velat ha stigen som går O men så blev det inte. På stigen vid andra större höjden känns vinklarna fel men väl uppe söker TMOK högsta höjd och jag känner att jag fattar. På vägen ner noterar jag att stigen ligger en bit ovanför sankmarken. På andra sidan sankmarken tycker jag mig ha koll på kurvbilden. Vid stigkorset anar vi bebyggelsen. Trots all info fattar jag inte att vi är vid korset N om K10, det gör dock TMOK, tack för det.

K11
Jag följer TMOK, ser en annan skärm men TMOK tror inte på den och leder oss rätt istället.

K12-M
Löpning, i alla fall för min del. Jag hängde med på kartan men de andra låg före och styrde.

Jag kände mig ganska nöjd efteråt. Misstag gjordes men inga monsterbommar. Känslan av strapats fanns också, det räcker oftast med några öppna områden eller tydliga terrängskfiten men ändå viktigt. Långdistanskaraktären var hyfsad.