Järfälla OK långdistans (2024-09-07)

Långdistans igen och det känns kul. Löpformen är i bästa fall på uppåtgående. Stafettävlade 9 km elljusspår på 39 minuter i onsdags. Det väckte kroppen lite.

Den här kartan sprang jag på under 25manna 2018. Då sprang jag en öppen bana och en jämförelse ger att K6 och K7 var återbesök till samma kontrollpunkter. Alltså exakt samma sträcka, då K2>K3 6.23 (1.37 bomtid), idag 14 min (4.32 bomtid). Mer om sträcka senare.

K1
Långt till punkten, försöker hålla grovt N och följa, ha kontakt med det gröna. Hoppar av och kollar en tidig kontroll men fortsätter, försiktigt. Ser den på vänster hand. Bra start, men inte stensäkert.

K2
Utan att kolla in sträckan drar jag NO till stigen, kollar tyvärr inte bakåt. Jag vill springa väg och komma in söderifrån. Jag envisas med att slarvigt gå igenom de vägval som finns innan jag beslutar mig. Om jag nu vill komma in söderifrån hade det varit effektivare att gå ut SO och stiga runt redan från början. Istället fick jag forcera lite grönt, klampa över en plastbeklädd (!? Warum?) sluttning samt en högväxt blomsteräng.

Sedan sumpade jag ändå kontrolltagningen. Jag var nog på fel sida om barrväxter och såg varken sten eller skärm. Vände vid slutet av höjden.

K3
Jag är lite defensiv och går ut N till staketet. Joel genar och jag tar hans rygg från hörnet. Den ryggen tog jag trots att han troligen bommade K2 men till K3 var han snabbast av alla gubbar.

K4
Jag ville gå rakt V men gärna med lite drift så jag vet åt vilket håll jag ska vrida uppe på rätt höjd. Det blev för mycket N men jävligt rak kurs. Staketet kom lite som en chock. Jag kommer upp väldigt långt N, ser skärm vid sten.."sten" är ibland punkthöjd så jag tvingar mig dit. Därifrån tog jag ut en kurs för att inte ställa till det ännu mer.

K5
Tog mig ut till stigen, fick en rygg direkt. Jag väljer att lämna i kurvan och hålla kursen ut i det blöta, försiktig på slutet och ser den på vänster hand.

K6
Jag ser en möjlighet att springa runt och tar den direkt. Vid sista stigkorset tar jag ut en kurs och trampar över höjden. Jag är lite orolig för de förbjudna områdena. Om de inte är snitslade, hur ska jag veta om jag är rätt eller fel? Så bra koll har jag inte eller är det förbjudna så uppenbart att jag förstår? Det var förbjudna områden på ungefär samma ställe även 2018. Jag kommer ut i ett gult stråk, och det känns rätt. Jag kollar åt båda hållen. Möjligen var det lite mer stökiga trädfällen norrut. När höjdkurvorna kommer ser jag storstenen och sökandet är över. Det här blev min bästa split.

K7
Här kommer den då, en sträcka som blev en re-run från 2018. Då låg det två feta förbjudna över storhöjden öster om strecket. De var tillåtna i år. Då tog jag stigar väster om höjden och kom upp på östra delen av rätt höjd. Planen i år var att återigen stiga väster om höjden. Jag valde att backa ut för att undvika grönraster. Precis som då missar jag min stig och tvingas korrigera. Då hade jag en egen kontroll vid korset som borde hjälpt mig. Nu blev tiden på rätt stig väldigt kort då jag drogs upp på berget. Jag fattar väl det efter en stund men tycket inte det är värt att korrigera. Det faktum att jag funnit mig själv uppe på berget borde lett till att jag lämnat det rakt N för att komma upp på rätt höjd. Istället flyter jag ut NO i det beiga. Det är högväxt och jag bågar ut höger och möter Joel igen. Det finns inget att annat beige på kartan men vill ändå inte riktigt förstå. Kommer ut på en stig och börjar ana ängarna. Då bestämmer jag mig för att springa runt höjden, det finns ju en del raster uppe på höjden. Det gick inte så fort, jag är rädd att missa branten. Ser en sten och det ska inte var så långt kvar, det kommer en sten till men nu med skärm. Den förra var ingen sten för kartan men från den riktiga ser jag faktiskt branten.

Om jag räknar bort bomtiden tog sträckan 9.30 i år. Det är ändå tre minuter långsammare än 2018. Då var jag säkerligen i bättre form och definitivt sex år yngre. En stor del av skillnaden är i alla fall vägval.

K8
Jag tar ut en kurs och det var en fin löpsträcka. Skärmen satt lite nertryckt och väl skyddad nerifrån, gött att komma ovanifrån.

K9
Ner till stigen, jag vill ta mig till östra sidan av det förbjudna direkt. Även dessa var ungefär samma som 2018. Ute på stigen glider jag upp bakom Järla, troligen inte klasskamrat. Men jag följer efter, han gör ju precis det jag tänkt. Vi girar SO, passerar något gult, grönrastret. Det fanns andra misstänkta stigar som gjorde mig lite osäker men jag valde att följa. Ryggen vek S, upp på en höjd. Jag ville få blötsänkan för att känna mig säker. Den låg precis där jag ville ha den. En fin ingång till min kontroll. Ryggen hade nog en annan "gaffel". Mycket bra hängt. Min näst bästa split.

K10
Jag är trött och vill springa runt, ta den från vägen, söderifrån. En löpare jag kommit ikapp går V på en stig och jag tvekar ett ögonblick men det är ju en väg jag ska till. Det hade varit gott med lite vatten. Konstigt att det inte funnits någon utmed banan. På vägen går jag upp på höjd efter stigkorset. Trevar mig fram NV och ser den snart. Bara sista kvar nu.

K11
Jag velar lite över hur jag ska ta den här. Om jag försöker gå strecket kanske jag driver åt ett håll jag inte har koll på. Ska jag vika ner så att jag kan följa snitslingen hela vägen till öppningen? Det blev ett mellanting med lite väg V, lämnar precis N om kontrollen men vågar inte hålla den kursen, kanske driver jag förbi öppningen? Jag driver avsiktligt V för att nå snitslingen innan öppningen. Det är trassligt och jag får stanna och runda innan det öppnar sig.

M
Löpning, suburbia på vänster hand. Soligt och det fläktar skönt.

Det blev ingen magisk insats men det var jävligt kul. Bra långdistanskaraktär med få kontroller och flera långsträckor. Här fanns det även stigvägval, som jag saknat på de senaste långa.