Aleträffen (13/04/2025)

Vi fortsatte mot Bohuslän, via Hindens rev. Idag långdistans, fortfarande fint vårväder.

K1
Starttriangeln sitter fel eller så hängde startskärmen fel. Girar N och har sankmarker på var sida. Tar mig upp på andra sidan och ser stenen tidigt. Tacksam start.

K2
Jag velade lite, ta den uppifrån eller nerifrån? Det var nog brantbarriären som fick mig att välja nervägen. När det smalnar av och sankmarken börjar ta slut tar jag mig upp. Jag tyckte mig känna av första hyllan och fortsatte upp en nivå. Där hann jag knappt vända mig N förrän jag såg den. Bra löst.

K3
Tog ut en kurs och försökte hålla den. Såg stenen på toppen, passerar över sankmarken men på vägen ner verkar det komma mer sankt. Gräset var i alla fall väldigt likt tidigare sankmark. Allt annat har ju stämt så jag kan bara fortsätta kursen. Stenarna dyker upp och jag får den fint.

K4
Jag ska ju skråa men går istället mer S och följer fel slänt. Sankmarken avslöjar att något är fel, senare ser jag även T och girar över till rätt höjd. Därifrån kan jag ganska enkelt styra rätt.

K5
Långsträcka! Jag bestämde mig för att använda sjön och den ficka från norrändan som går parallellt med strecket. Det flyter på fint och jag har koll på detaljerna. Uppe på en höjd konstaterar jag att nu är det rakt V som gäller. Stig-sankmark med dig-stig är bra avstämningar för att lokalisera rätt höjd. Vid sista stigen tycker jag mig se en brant, girar lite och tar mig upp lite senare. Det är ganska öppet och jag ser en skärm i N men jag borde ju hade kontrollen i S, om det nu var en brant jag såg. Kontrollpunkten kan stämma så jag måste kolla. Klokt beslut, den här gången.

K6
Tar mig ner, har ryggar. Tar lite vatten ute på storstigen innan jag fortsätter. Jag var inte tillräckligt strikt med kompassen när jag lämnade stigen och gör en krok.

K7
Rakt N, passerar över en höjd och skråar sedan, den på kartan otydliga sänkan är tydlig i verkligheten och jag kommer rätt på.

K8
Jag hade tidigt bestämt mig för att fortsätta N till stigen. Efter en liten skogspassage når jag nästa stig som nästan tar mig ända fram. Upp på rätt höjd går ett tacksamt stråk och jag ser den nerifrån.

K9
Långsträcka igen. Nu hade jag svårare med vägvalet. En kunde ju stiga runt men det såg långt ut och stigen gick inte helt nära heller. Att följa sjöns riktning SO och senare styra upp var det första och hetaste alternativt. Någon gång slog det mig också att jag kunde försöka hitta det blöta stråk parallellt O med strecket. Då skulle jag komma ut precis N om kontrollen. Jag vågade dock inte lita på min egen förmåga bland alla höjder och sankmarker.

Jag följde sjön och senare stigen till branterna stod i vägen. Tog mig upp till nästa sankmark. Här bockar jag av höjderna och följer sankmarken O och upp på rätt höjdparti. Där är det öppet och punkthöjderna syntes tydligt.

K10
Jag var trött nu. Hade skött mig ganska bra, håll ihop det här nu. Jag gick S, försökte hålla mig upp för att kunna överblicka. Det gav resultat då jag såg skärmen där uppifrån.

K11
Shit, en längre sträcka. Håll ihop det här nu. Jag försöker bryta ner det. Följer sankmarken och siktar sedan upp på nästa höjd. Går på kanten och kommer fint fram på det gula och checkar av en sten. Över stenmuren och håll kontakt med höjden, fortsätt framåt. Det kändes långt men till slut satt den där.

K12-M
Jag tar mig ner och försöker följa uppsprunget stråk. Det leder rätt och efter stämpling tar den Fägerlindska hejarklacken mig i mål.

Det blev lite revansch från igår. Inga stora misstag. Området hade marknadsförts som ett vildmarksområde med få stigar och det stämde väl. Jag tyckte nästan lite synd om stigfolk som inte kan få komma ut och se det där.