DM natt Örebro (13.09.2024)

Löpform i antågande, känt område med mycket stigar, natt-o som inte kräver underställ vantar. Det fanns ovanligt mycket pepp och förhoppning inför detta men då också en smula varsel om kommande nattsmocka.

K1
Mantrat som vanligt, stigvägval till ettan. Nej det är för långt, jag viker in bakom husen och parallellar utmed bostadsområdet för att sedan vika upp i backen. Nänä, jag MAXIMERAR det gröna, avbryter och går upp till stigen och tar den lätt därifrån. Att det fanns en stig rätt igenom det gröna såg jag inte.

K2
Backar tillbaka och köttar ännu mer grönt, jag ser andra lampor och styr efter dessa på slutet.

K3
Jag vill springa runt på stig. Jag lämnar i klykan och försöker hålla kurs S. När jag försökt dra mig V för att kunna luta mig mot det gröna tappar jag bort den grundkurs jag ska hålla. Det känns förvirrande men jag tvingar mig att fortsätta S. Det tätnar lite, jag tar mig över en stenig höjd, finner en tidigare startande (!) klasskamrat. Att fortsätta S känns tveksamt men vi har inget bättre alternativ. Den steniga höjden verkar inte redovisad på det sättet. Han är några steg före och tjoar när han hittat den, stämplar och drar vidare.

K4
Det ser ut att vara mycket stök längs strecket och det vill inte jag veta av. Jag ser den andres löpare ett tag men det försvinner i ett annat vägval. En bit ut ser jag kommande mästaren i annan klass och det känns som han bommar. Andra kanske också tycker det här är svårt? Jag genar inget. Osäker på var jag faktiskt är blir jag ändå. Jag lämnar stig precis där jag tror att jag är men det var inte lätt att övertyga sig. Den övertygelse som fanns försvann när jag kliver ut i ett solklart grönraster men det är grönt på kartan. Var jag ändå inte där jag trodde trots allt? Jag fortsätter men på andra grunder, vad ska jag annars göra? Jag hör andra löpare mosa det kvarliggande röjmaterialet omkring mig. Jag bryter igenom och där finns sankmark och diken..men då så! Löpare bakom mig viker S tidigare, jag fortsätter ÄNDA FRAM TILL en grön ridå. Kanske har den lilla blobben NO svält lite? Jag girar då S och kan följa de andra in till stämpling.

K5-K6
Jag följer den blivande mästaren och en annan, har koll på det grova men inte så mycket mer.

K7
Väl medveten om att jag säkert skulle tjäna på att hänga med slår jag bort det och gör ett annat vägval, på stig. Jag genomför dåligt, osäkert, tvekande, stannande, ändrande, omplanerande. När jag lämnar stigen vet jag att det är lite mer N som gäller. Det är många som söker vid den högre höjden i S men jag vill ju N och där finns det också lampor. Äntligen lite jagstyrka som betalar sig. Jag tappade 5 minuter jämfört med mästaren på den här sträckan.

K8
Här ville jag hålla en kurs V. Jag tror jag märkte driften N men är inte säker. Vi är flera som forcerar det gröna. Det är smockgrönt ända till det gula. När det öppnar sig är vi flera, de andra pratar om en kodsiffra som inte matchar min lista. Är det här min höjd? Det verkar inte så, jag har inte märkt någon stigpassage, jag kan ha missat hur många som helst (eller ingen). Jag lommar efter de andras riktning. Blir stående ovanför en brant. Hittar en på kartan men känner mig inte säker. Backar tillbaka och springer ner till den. Där sitter kodsiffran de andra hade. Ok, det kan vara branten NV om min kontroll. Kollar fler detaljer, stigen i V - check, stigkorset i S - check. Dåså, ny attack. Tar mig upp på en stenklädd höjd och möter en bankamrat och fattar att jag faktiskt är på rätt väg. Dåligt utfört men det gick tillslut, jag var mentalt nära att ge upp. Tänkte rädda mig ut till vägen och då vet jag inte om jag pallat att ta om?

K9
Ett nytt hopp, jag vill stiga till bågen och styra därifrån. I böjen dyker bankamraten upp. Han har bommat och tappat kontrollen. Jag berättar var vi är och han FÖLJER MIG när jag SPIKAR.

K10-K11
Ordningen återställs och jag ligger steget efter. Han förvånar mig genom att gå ut på vägen till elvan men har ju koll och löser det snyggt.

K12
Precis som med mästaren vill jag inte hänga, även om det skulle göra mitt resultat gott. Jag meddelar att jag måste försöka eget och rycker ifrån. Löper hårt på stig och det känns snabbt, girar höger och upp. Jag tror dock att jag är längre N och viker av S istället för N. Bankamraten har förstås koll och tar den före mig.

K13
Jag vet att det är sjukt många stigar och elljusspår här, försök fokusera på höjden, den är gigantisk. Jag kommer inte fel men det blir ett jävla svängande och flängande. Från stigen N om, ser jag att det glimmar längre upp, när jag kommer närmare är det några markeringar direkt på sten jag sett..men va fan. Det känns ändå rätt och reflexkontroll finns en bit längre upp.

M
Jag hade sällskap på väg upp och ner. Där nere drar han iväg åt höger, ha fel, nu tar jag han! Här går det uppför, jag ska ju ner, helvete. Girar och kommer ut parallellt med bostadsområdet, då ska jag ju trycka iväg vänster. Nålen visar S, fel, ännu ett helvete, vänd om. Självklart var den andre före mig i mål. Han hade koll på att det fanns en fin stig hela vägen fram bara några steg ifrån där vi kom ner. Han skrattade bäst..men jag blev inte sist.

Det var svårt idag tycker jag. Elitlöparen jag snackade efteråt tyckte kartan hade lite brister. Kanske drabbade det även mig. Det är blev mer av nattsmocka än en framgång. Lite synd på den oväntat fina formen.