DM Stafett (2015-09-06)
Kategori: Tävling
Karta/område: Nyfors
Land: Sverige
Distans: 4,5 km
Sträcka: 2c av 3
Ok, det var dags att springa en stafett för första gången på flera år!

Nu var jag som tur var varken särskilt pressad eller nervös. Det var H120-kavle, och där finns det en rak andrasträcka som 1-3 personer får springa. Jag hade Oskar och Joel på samma sträcka, varav den förstnämnda på Centrumsidan hade gått ut med att vi skulle ta det lugnt och springa hand i hand och psyka andra i klubben medan Joel gjorde jobbet. Så jag kunde i princip gå runt banan om jag ville. Vilket var skönt, jag var rätt sliten fortfarande från Natt-DM i fredags.

S-K1:
Efter vi fått våra kartor av en bra sprungen förstasträcka var det dock andra bullar. Joel och Oskar drog på ett vansinnestempo till starpunkten för att där dela på sig mitt framför näsan på mig. Oskar till vänster. Jag efter Joel på stigen till höger. Tempot minskade något på väg upp till ettan, men jag förstod att jag inte skulle kunna hänga med Joel. Vid ettan dök däremot Oskar upp. Så jag tog rygg och tänkte inte riktigt "jamen då stoppar jag väl ner kartan i fickan" eftersom jag kände att jag kunde bli frånlöpt.
K1-K4:
På kartan, som har Oskars puls-spår inlagt, ser ni hur det prickade spåret (jag) "slickar Ordförar-röv" så till den grad, att inte ens när Oskar efter tvåan vänder kartan upp och ner och springer och drar snett och sen springer över berget istället för vänster går jag själv. Jag hänger med på utflykten men börjar tänka att nej, så här bokstavligt kan jag inte köra på "hand-i-hand-prylen". Särskilt som Oskar verkar inte alls är intresserad av något mysjoggande med inslag av psykande av de andra Centrumlöparna, som ju var dealen från början!
Så efter bergsturen och nere på fältet och kraftledningen när jag börjat tvingas släppa 50 meter till Oskar väljer jag att gå höger om branten när Oskar går vänster. Fast sen chansar jag och går över branten vilket gick fint. Så jag är ikapp honom igen, men för hur länge? Inte särskilt: vid fyran har jag tappat honom ur sikte.
K5: Oj vad sakta det går, trött...
K6: Springer ensam, och tröttheten gör att jag slutar gradvis med tankeverksamheten. Tänker gå ungefär som Oskars spår. Men sen hamnar jag i en parallell verklighet och står till slut vid en liten brant 150 meter öster om den stora branten och låtsas att jag är där. Fattar ju så klart någonstans att det inte stämmer. Men känner att "här kan jag inte stå hela dan", jag måste läsa in mig. Väl på norra sidan kärret ser jag Jorrit komma passera och jag fattar att jag har problem med avståndsbedömningen idag. Fortsätter en bit och där är kontrollen.
K7: Nya tag (vill bara komma i mål) och får upp lite fart. Gör parallellfel vid de gula höjderna och håller på fastna i kärret med vatten till midjan. På andra sidan en typ D18 som frågar var hon är. Jag visar med stor övertygelse 80 meter fel nordöst. (Förlåt.)
K8: Kanske den enda kontrollen jag orienterar helt själv som går bra. Kommer nästan ikapp Jorrit vid kontrollen, för att tappa honom direkt...
K9: ...eftersom jag drar rakt igenom grönområdet.

Resten går ok, inklusive det charmiga upploppet.

Känns ju finfint det hära! Lite mer kondis bara så kanske jag orkar både springa och fokusera mer än 3 kontroller i sträck.
Dölj kommentarer (1)
Oskar Karlin : Längtar till novellen
Lägg till kommentar
Spara
 
DM Stafett (2015-09-06)