Furillenlunk (2015-10-30)

Vad sakta det gick = vilken lång tid det tog!
1 Orkade inte ta mig till startpunkten. Bommade så klart.
2 Ville inte bli blöt, sprang runt. Bommade igen,började om vid stenen vid agväten. Bommade igen, men till slut låg det en sten där.
3 Checkade av agväten, höjden och gick rätt.
4 Liten omväg, men säkert.
5 Såg flera stenar, men tydligen inte den rätta.
6 Kartbyte. Slarvade och kollade inte vart jag skulle så det blev en onödig omväg. Kontrolltagningen fungerade.
7 Slarvig utgång. Blev tvungen att hitta en säker punkt att lämna stigen. Hittade inte rätt sänka.
8 Skrämde några fåglar, men hittade inte rätt sten.
9 Jag var förbi rätt glänta men förstod det inte. Började om vid dikeskorset, men det hjälpte inte.
10 För mig bästa vägvalet. Koll hela vägen.
11 Följa dike, sedan gula. Var inte säker på att jag hittat rätt sänka och sökte runt lite, men såg aldrig punkthöjden.
12 Runt det blöta och sedan lätt.
13 Den punkthöjden har jag haft på en motionsorientering, men det blev en krok ändå.
14 Säkerhetstänk först. Tittade till ett par andra gropar som inte kändes rätt.
15 Jag hade nu varit ute 1.53 och började nu bli rejält trött. Sökte löpbara stråk i rätt grovriktning för att slippa bli blöt. Siktade på punkthöjderna och hittade tydligen rätt grop.
16 Första tanken var att springa runt vänster men jag var trött och det kändes långt.
17 Trött, trött. Tänkte när jag lämnat vägen mest på att bilen stod någon minut bort och även om jag tänkte runda det gröna så blev det riktigt usel riktning. Övrig information: även gotländska ormbunkar, även om de bara är 75cm höga och vissna, hindrar löpningen.
18 och 19 och Mål Sakta men enkelt.
Nästa pass: Höstlunken, om jag orkar.