Häxjakten (2024-03-28)

Häxjakt för tredje året i rad, samma terränglåda för tredje året i rad. Det är hyfsat snabblöpt här men det finns blötare och tätare partier.

K1
Självklart ska jag springa väg så långt som möjligt. Det fanns ett gult parti nästan rakt N om kontrollen och även ett T en bit in. Jag utför ganska väl, efter det gula ser jag till att hitta T och sedan fortsätta mot mitt höjdparti. Ute på flacken ser jag lampor högt upp framöver, jag närmar mig höjden. Siktar mot lampor och kommer upp rätt på.

K2
Jag vill gå S och tillåta mig att dra lite V. Det blir nästan inget drag och på väg ner mot diket ser jag varken sten eller reflex. På andra sidan ser jag höjden och fattar att jag ska tillbaka NV. Ok löst.

K3
Självklart ska jag springa stig i O. Efter stig och äng går jag på S-pil. Jag får inte så mycket positiv återkoppling i början, det är inte förrän jag kliver ner för gulhöjden och ser branterna på andra sidan. Därifrån kan jag tryggt fortsätta S till min höjd. Reservplanen var att bli uppfångad av vägen.

K4
Ner till vägen, jag vill lämna vägen längst i S men jag var lite het. Fastnar i det gröna och får backa en bit. Jag hör andra löpare omkring och får några ryggar upp på höjden. De leder mig rätt och jag behöver inte göra en lika stor båge O som de gjorde.

K5
Jag vill förenkla genom att vika av vid stigen. Jag hann inte se att det fanns en flock stenar som trigger för att kliva upp. Istället såg jag lampor där uppe och drog dit. Jag mötte en löpare som jag hoppades var på väg ut från kontrollen. Fortsätter S, det är lite tätare här, bakom barridån anar jag den lilla höjd som är min. Bra tålamod.

K6
Ingen idé att rusa iväg här. Tar ut en kurs men tvingas runda det gröna. Försiktigheten är stor och jag kan kompensera mig igenom och komma ut rätt på nästa höjd.

K7
Ut till vägen. Jag ser inga uppenbara alternativ till att forcera N till nästa väg. På hygget ser jag bara en storsten, trots att jag spanade. Fortsätter ändå N med fördel framkomlighet. Trots höjdkurvorna är jag osäker på om jag kommit ut O eller V om T. Snart får jag ihop det och går N från T. Jag ser andra lampor framöver men jag är först framme till reflexen som tronar högt.

K8
Den här tyckte jag såg svårare ut än de tidigare. Jag intalar mig att jag måste vara beredd att dra ut till väg om jag tappar greppet. Det tycks mig som en bra idé att gå N till det gula och sedan gå V. Jag finner bra stråk och kan hålla god fart. Jag är med på att jag klivit upp på höjdpartiet. När det blir lite ruffigare tänds hoppet att jag faktiskt ska komma på branten. Så blir det och därifrån kan jag försiktigt smyga mig fram och fånga en stämpling. Jag hörde andra löpare bakom växtridån och deras kvardröjande si-pip.

K9
Jag har några ryggar på väg ut till vägen. De verkar lite äldre och jag vågar inte tro att de springer samma bana som jag. I början ser det ut (på min kompassnål) som att vi går väldigt mycket V. Därför släpper jag gubbarna ute på hygget och går lite mer O. Jag vill gärna ha koll på den stora sankmarken som delar av hygget. Trots att jag tror korrekt drar jag NO istället för N. Höjdkurvorna efter hygget gör att jag fattar (och accepterar) min position. Girar V, får stigen, sankmarken och anar höjden framöver samt att andra verkar dra åt det hållet.

K10
Jag rusar iväg N mot vägen men huvudet är inte helt med. Ute på vägen är jag osäker på vart jag kommit ut. Rör mig tveksamt men så blir jag omsprungen, ser T på kartan och inser att jag ska fortsätta längre V. Kanske lät jag mig luras av stigen SO om T? Hela vägen upp till stämpling har jag en bra rygg att gå på.

K11-M
Löpning

Jag kände mig nöjd efteråt. Det var ett rejält steg i rätt riktning efter de senaste insatserna. Det var också premiär för nyinköpt kompass.

På påskdagen blir det nytt race utanför Uddevalla.