Tiomila (2023-05-21)

Under natten hade jag sett att laget var felstämplat men lagkamraterna kämpade på ändå. Det lutade starkt åt omstart vilket underlättade tidsplaneringen. Att springa var självklart, skadefri utan sjukdomssymtom, klart en vill se terrängen alla andra sett och pratat om.

Masterstart, vad det nu är. Vi fick ta kartorna inne i ishallen och promenera ut. Många började försiktigt småspringa. Sedan vart vi stående utanför i väntan på signal. Jag stod ganska långt bak, det fanns ingen vits att positionera sig, trängas. Vi skickades iväg strax efter 8.30.

K1
Jag tog det lugnt, brydde mig inte om att läsa kartan heller. Det skulle ju klättras en del till startpunkten, då kan en läsa. Jag har kortsträcka! Alla andra drog iväg österut på stig och spår. En annan löpare såg jag framför mig på väg mot branten. Tog den strax efter. Anade att det kom fler åt mitt håll efter.

K2
Finske löparen framför klättrade upp och över, jag gjorde samma. Nere på vägen får jag sällskap. Efter spåren tvekar de andra men jag fortsätter säkert, ser den tidigt också. I efterhand är det svårsmält att en inte såg vägvalen runt den extremt jobbiga höjden. Det tog sju minuter att ta sig över.

K3
Med löpare bakom tog jag eget initiativ. Jag vill stiga, det går ju att komma nästan ända fram. Andreas hade varnat för kontrollerna i nordsluttningen, där är det svårt. När jag når det norrgående stigen girar jag men bestämmer mig för att det är den tidigare, otydligare varianten. Jag går V för att nå den större, finner kraftledning. Accepterar idiotin och tar mig tillbaka stigledes. Jag använder stigkrök och mosse för att hitta en bra attackpunkt. Tar ut kurs och stegar på. Ser en annan löpare komma in framför från vänster, jag blir stående. Han läser och vänder strax tillbaka. Då ser jag sten och skärm!

K4
Tar ut kurs och kör lite power-walk. Troligtvis hade jag bitvis spår här men helt solklart var det inte. Jag blir stående med annan löpare en nivå upp. Han har nog sett något jag vill ha.

K5
Fortsätter försöka hålla god kurs, spåret är lite splittrat. Nu blir de andra löparna fler men också de osäkra. Plötsligt ser jag en skärm vid sten en bit ner. Anstränger mig för att inte verka för säker utan lommar osäkert neråt, önskar att jag kunde stämpla tyst. Skön känsla ändå.

K6
Nu blir spåren säkrare och jag lyckas även identifiera en gubbe med koll, Väsby. Nu är jag en av vagnarna bak i tåget.

K7
På riktning och trail. Hade inte behövt gubbtåget just här.

K8
Ny riktning, svagare spår igen. Efter tre stigar ökar jag vaksamheten. Anar rastret framöver. Vi blir stående. Väsby läser och drar neråt, jag följer och ser den strax. Så skönt med gubbar som kan.

K9
Nu får det vara nog med häng, jag måste försöka visa att jag vågar eget. Girar tidigare mot stig än de andra. De kom ändå in framför mig i tåget. Väsby leder igen. Jag tog ut en kurs på toppen men Väsby stigade oss fram. Den satte mycket längre ner än vad jag trott, misströstade lite på vägen, har han verkligen koll? Jo då, självklart.

K10
Det fanns vätska nedanför masten, de andra stannade vid första, jag fortsatte till korset. När jag dricker kommer Väsby ikapp. Jag drar snart och hoppas att det här blir rycket. Ser att jag kan använda samma attackpunkt som till K3. När jag lämnar stig hör jag någon springa förbi på stigen, fortsätta en bit. Skiter i det och försöker hålla min kurs. Det är lite tätare och grönare här. Jag hör folk längre fram, bra tecken. Det blir blött, ännu ett bra tecken. Nu ser jag två gubbar, ja de står vi kontrollen. Inte ett spår av tidigare gubbtåg!

K11
En av de två gubbarna var Renen. Jag har en kurs men Renen visar sig ha mycket god koll. Jag smiter förbi när han guidar en vilsen dam men när det ska stämplas är han ändå före på ett smartare mikrovägval.

K12
Jag vill använda stigarna. Försöker rycka ifrån Renen, han verkar köra gå-O. Ser det grönbruna i hastigheten, tyckte det såg ut (på kartan) som något slags sommarstugeområde. Jag når stigen, chansar vänster och kommer strax till kors där jag kan ta höger. Ser en stor svart blobb på kartan och ett stort runt vindskydd i verkligheten. Lyckades koppla ihop dessa två och placera mig på kartan. Går upp i backen och läser, tar en bra kurs och är försiktig. Det är inte så mycket kvar nu, håll ihop! Skärmen syns på håll.

K13
Direkt ut till spåret, följ det så länge som möjligt. Viker in och går rakt O. Det steniga är ganska rejält, det är inte så trassligt att ta sig fram. Kontrollen satt ganska öppet.

K14
Arbetar vidare med spåret, viker av för att gå precis S om stenfältet. Ute på det gula lyfter jag blicken och ser den en bit ner.

K15
Tar ut en kurs och räknar stigar. På väg ner efter andra anar jag andra löpare framöver. De är på väg in och jag drar dit. Det är Renen men jag känner inte igen han, tänker att de kan vara fler därifrån. Jag inbillade mig såklart att jag sprungit ifrån han, not true.

K16
En liten chans att löpa på lite. Jag vill fortsätta på vägen och samtidigt runda till rätt del av höjden. Vi är flera nu men de flesta bakom. Jag hamnar lite snett och får vända tillbaka ner de andra hittar den.

K17
Följer efter Renen igen, känns tryggt. På väg ner hittar vi sten, då fattar till och med jag var vi är. Sneddar ner O och ute på det gula ser jag fler dras till vår sten.

K18
Nu börjar en känna igen sig från TV-sändningen. Jag följer stråk och löpare ner i sluttningen, Renen tar en annan väg. Jag är lite efter både vid stämpling men har laddat för spurt.

K19-M
Inne på badet parkerar jag de två och laddar vidare mot isladan. En härlig del av loppet när en skött sig fint, att få ladda ur lite.

Det här var kul! Fint väder, omväxlande terräng. Klurigt parti som gick bra. Andra delar som var tacksamt enklare.

VI var 16 som gick ut i omstart på sträcka sju, jag blev trea av dessa. När jag ändå gräver i omstarterna ser jag att 88 lag (av 225) klarade sig helt utan omstarter.