Valdemarsviksdubbeln c/o Swedish League (2023-04-15)

Swedish League med närbelägen lokaltrafik, det var fina förutsättningar för en utflykt, en hit'n'run. Gick inte att motstå. Så blev det fint vårväder också.

K1
En ganska rejäl utflykt för 1 ynka medeldistans, håll koll på K1 nu, lugnt och säkert. Det var tankarna i startfållan. Förbi startpunkten, vik av mot gulhöjd. Det lyckas jag med men blir snart tveksam då nålen förvirrar mig. Inget stämde längre. Hur kan allt gå så fel så fort? Skit i det nu, upp på höjden. På väg upp hinner nålen hitta rätt och jag fortsätter över stigen, läser på öppna träsket och kan ta mig runt och ner på baksidan av min punkthöjd. Skönt, helt ok start.

K2
Planen var att runda höjden med branter, fortsätta S och glida upp på gulhöjderna. En bit innan ringkant ser jag en skärm i ögonvrån och får rastipanik. Det var ju dumt men kostade inte mer än 30 sekunder. När gulhöjderna tog slut satt den där den skulle.

K3
Jag ville förenkla och tog ett lite väl hastigt beslut S till stigen. Det hade naturligtvis passat bättre att följa träsket V till stigen. Attacken från vändplatsen funkar bra.

K4
Det kändes lättast att använda beståndsgräsen som ledstång in till skärm. Jag drog då direkt tillbaka N till vägen. Följde det gula som övergick i grönt med gräns. En annan löpare drar mer N och jag tycker det är fel, för bakom den där gula tror jag den sitter, smack! JAGSTARK, äntligen.

K5
Tanken att gå ut V på väg svävade hastigt förbi, nej gå du N och upp i storsänkan. Jag uppfattar inte att det finns ett parti av det gröna som är ännu grönare men eftersom jag är världsbäst på att hitta sådana behövs inga uppfattningar. Precis uppe efter sänkan blir jag omsprungen av en misstänkt klasskamrat. Han går upp innan branterna och jag följer. Det funkade hela vägen in.

K6
Här var planen att försöka följa kanten på höjdformationen NO. Den sista var klart tydligare och när den var slut tog jag mig upp och attackerade.

K7
Kortsträcka, vaksam men inte tillräckligt. Tog ut en kurs, får med mig vatten vid stigen men när min brant borde dyka upp är det tomt. Jag vänder mig om och kollar vart alla andra är på väg. De ledde mig rätt.

K8
Jag börjar med att följa sankmarken på N-sidan, planen sträckte sig inte längre än så. Plötsligt ser jag att nålen pekar S, hur länge har den gjort det? Vad händer, har jag varit på fel sida vätan hela tiden? Jag kastar mig halsöverhuvud N. Försöker följa en ås nedåt och håller tummarna. Fastnar vid en för brant passage och blir omsprungen..bra tecken ändå. Fortsätter nedåt och fler ansluter, kan det verkligen vara så att, ta mej fan, det är min! Kändes väldigt turligt.

K9
Pratade fokus med mig själv på vägen ner, flera andra omkring. Jag fattar att jag ska upp och bortanför träsket.

K10
Nu slutar den fina delen av kartan, transport till mål återstår. Banläggaren hade dock varnat för att misstag är möjliga även där. Det kändes självklart att springa runt. Branten skulle vara 4 meter hög så den borde inte vara så svår att finns. En behövde dock komma nära för att se skärmen.

K11
Jag börjar N och konstaterar snart att jag bör ta högsta höjd och attackera därifrån. Den ligger i främre delen av partiet. Det var inte tillräckligt noggrant. Jag fortsatte en höjd för långt och kom inte rätt förrän jag studsat på stigen. Här tappade jag ungefär tre minuter. Jävligt surt på slutet av en annars bra runda.

K12-M
Löpning.

Jag känner mig ändå nöjd efteråt. K1-K8 gick i ett område där jag normalt bommar mycket mer. Det var många småhöjder, omväxlande vita och gula, god sikt, mycket ser likadant ut som något annat..när en inte har koll.

Efteråt blev det varm utomhusdusch med utsikt över viken. Bra avslutning på en vårutflykt.