Vinterserien (2023-02-12)

Karin skulle göra en dagsutflykt då gjorde jag min egen, vinterserien från Kärrtorp. För att göra resan mer värd pengarna slog jag till med längsta banan, dryga sju km, som en lång långdistans i min gubbklass.

K1
Jag har en O-plan. Jag ska följa N-sidan av den stora höjden, när den tar slut ska jag hålla mig på S-sidan av den mindre höjden. När den tar slut har jag den..nästan. När höjden var slut såg jag ingen sten, den var väl skymd av barrväxt? Jag tog mig till större höjden i N, där satt en annan kontroll. Suck, jag drog ut till golfbanan och läste in mig och tog den på returen.

K2
Stigade och såg skärmen innan jag lämnade.

K3
Använde golfbanan och det var tydligt när det var läge att klättra upp.

K4
Jag ville springa runt men stannar ändå på spåret och spanar efter stigfortsättningen på andra sidan. Jag ser den inte och springer då runt. Jag klättrade upp lite innan för att säkert kunna fortsätta framåt och få den.

K5
Fy fan, den här är som gjord för att jag ska bomma. Nu måste du fan bryta ner det här och ha lite koll. Det är grovt S som gäller. Det går uppför ganska länge, håll koll på när det börjar gå nerför igen. Jag fick den första tvärgående stigen, spanade då bakåt efter stenen men såg ingen. Fortsätter S, stannar till på en utmärkt diagonal stig, jag är med. Över ett höjdparti till sedan kommer nästa, sista tvärgående stig. Kommer upp en stig S som tar mig över sankmark, jag är med. Då går det upp för mig att stigen kan ta mig väldigt nära. Efter dess krök spanar jag och ser den ute på näsan. Bra jobbat!

K6
Den här ser lika illa ut, som gjort för att jag ska gå bort mig på alla stigar som finns och inte finns på kartan. Ok, bryt ner det, den första ska vara lite rejälare och gå på diagonalen. Jag tappar bort mig lite. Söker nu efter den stig som ska gå NO mot. Tvekar men vrider upp på något som liknar stig och kommer sedan ut på något mer rejälare sedan blir jag stående på det som måste vara gulhöjden. Det fattar jag, tar ut en kurs och travar på, har koll på träsket. En annan löpare går mycket mer S och en viss osäkerhet spred sig. Jag trodde på mitt och såg strax min skärm en bit upp N.

K7
Det är grovt S som gäller, inte så mycket att tänka på till en början. Ute på spåret korrigerar jag V tills jag finner en enklare passage. Nere i sankstråket kan jag korrigera O runt branten. Under kraftledningen kunde jag stämma av läget igen och nere på andra sidan kom jag rätt på stenen.

K8
Jag kunde stiga nästan hela vägen.

K9
Det här blev slutet för en ganska bra period. K2-K8 flöt på ganska bra, några var lätta, andra skötte jag fint. Jag stigade ut till spåret, funderade lite, äsch jag testar rätt på, det är ju strikt V som gäller. Jag får kämpa med riktningen, förstår inte varför jag drar N. Jag ser det på nålen och försöker räta upp men det lyckas inte. Jag ser en sten strax N om mig och måste kolla in den, ett skärmfritt frivarv runt. Om drivande riktning var det första misstaget var det andra att inte ta riktningen ordentligt från sten. Jag nådde rätt ås men på fel ställe och studsade vid stigen i S innan jag kom rätt. Jaja, jag har ju gjort flera bra kontroller, gör några till nu.

K10
Ser att det är N till spåret som gäller. Väl där bestämmer jag mig för att runda lite, inte gå rätt över. Jag går in och trevar mig fram, tar högsta höjd och ser den en bit ner.

K11
Ut till spåret, genar över och klättrar upp. Kan ta stöd av träsket innan jag kliver ner i rätt sänka.

K12
Tar mig ner och över bron. På andra sidan blir det för mycket fokus på stigar och jag är nära att tappa bort mig. Det går då upp för mig att jag ska uppåt och får då ihop stigarna och när jag tar den dyker även Jens upp.

K13
Jag är före ut och vill göra mitt eget val, Jens kanske har en annan kontroll. Efter parkeringen försöker jag hålla en riktning rakt på. Nu börjar det dyka upp en massa löpare som stormar rakt emot mig. Någon ser ut att böja sig ner och stämpla. Jag drar dit men bara en sten. Då ser jag Jens på höger hand. Då ska han nog ha samma som jag, och mycket riktigt ser jag att han böjer sig ner och stämplar.

K14
Jag kan hålla samma riktning som jag tog ut tidigare, träsket hjälper mig att styra och längre fram höjden. Andra löpare framför röjer kontrollen.

K15
Nu är vi flera på gång, jag löper på, stämplar en annan kontroll i farten men ser att det inte är min och fortsätter direkt framåt till min höjd, till min kontroll.

M
Löpning.

Det var en trevlig utflykt och kul att få löpa av sig i det sköna vintervädret.