Värmlandstrippeln lång (2022-09-25)

Äntligen långdistans. Jag har missat flera sådana den senaste månaden, suget efter strapats fanns där.

K1
Ut till vändplanen, tar ut en riktning och klampar på genom skvattram och annan undervegetation. Jag spanar mest på fasta marken i N men misstänker också att den lite tydligare formationen i S kan vara rätt. Så måste det vara, jag drar dit, där är stenen!

K2
Långsträcka. Kötta rakt över mossen eller springa runt? Från igår mindes jag mossarna som riktigt tunga, jobbiga. Jag vill inte köra slut på benen direkt, runt får det det bli. Jag har tänkt ut mitt vägval tills strecket mellan 6-7. Väl där bestämmer jag mig för att ta mig till gulhöjden och en kurs rätt över mossen mot mitt höjdparti. Jag tar mig upp och försöker följa höjden SO, min punkthöjd sitter i SV delen. Det känns som en evighet. Har jag kommit för långt? Är jag redan nedanför höjden? Nej, du ska ju passera en stig först. Det gick sakta, inte konstigt att det kändes det som en evighet. Jag tänker på elit-Loves råd, fortsätt. Där sitter den ju och vätska finns också.

K3-K4
Två försiktiga sträckor, den första genomfördes säkrare än den andra. Innan andra dyker det faktiskt upp en annan löpare, hade varit ensam sedan ängen 20 minuter tidigare.

K5
Det här såg ut som en riskabel sträcka. Jag tog ut min riktning och försökte spana detaljer längs vägen. Jag fick det gröna, något gult och sedan höjden med rösen. Kom upp på åsen med punkthöjd och fortsatte sedan där nere tills jag anade rätt höjd och däruppe låg stenen.

K6
Sakta och säkert på riktning.

K7
Långsträcka med samma frågeställning, rakt över sankmark eller runda? Nej, jag pallar inte de här träsken idag, runt. Plan: gå rakt V till känd stig, vidare på stigarna nästan ända fram. Trots upprepade ockulära besiktningar av kompassen går jag strikt NV, inte V. När jag ser hygget fattar jag att det är fel. Det är bara att svälja och fortsätta till vägen. Stigandet blir längre men det funkar. När det är dags för attack är jag tydligen lite för het och lämnar för tidigt. Blir stående med en sökande dam, lika vilsen som jag. Ger snart upp, lika bra att dra S till stigen. På den vägen ser jag andra löpare på väg V. Vad vet de? Vänder mig om och ser damen ta sig ner för en kurva och stämpla, aha!

K8
Sakta och säkert. Det mest minnesvärda från sträckan är när jag gör en godartad översträckning av knät och som svar på det begynnande fallet spänner jag reflexmässigt ryggen. Det kändes som om jag sträckt ryggen men det gick snabbt över och jag fortsatte svärande.

K9
Den såg svår ut. Ensam punkthöjd på detaljfattig flack. Jag får en attackpunkt rakt från S. Nu vill jag beskydda det här loppet från bommar. Det går sakta, jag spanar, det blir blött och tätt. Hmm, ska det vara så här tätt, ser inte ut så på kartan. Det lättar och det skulle kunna vara en kurva framöver..yes, där är den!

K10
Jag försöker vara noggrann, attackera från rätt ställe med rätt riktning. På spåret ser det ut som att jag springer över mina dubbelstenar. Nära var det nog, en barrväxt mellan mig och skärmen kanske. Annan löpare fanns i närheten, kanske spanade jag på fel mål? Jag fortsätter en bit men tvingar mig att ge upp och vända tillbaka. Många stenar är det, jag chansar på att jag är vid en av de ensamma när jag vänder. På vägen ner lyckas jag se min skärm. Fyra minuter sedan jag passerade den.

K12-M
Löpning.

Det var skitkul att springa långdistans igen, en rejäl strapats var det. Insatsen var helt ok men lite störigt slarvig i några moment.