Jukola 2016 (2016-06-18)
Kategooria: Tävling
Kaart/piirkond: Lappee
Korraldaja: Jukola
Riik: Finland
Ala: 10,6
Vahetus: 1
"Comebacken"

På startlinjen igen, sju år sen sist. Det hade föregåtts av några timmars blandade känslor, inte enbart positiva. Men inget utöver det förväntade inför en sån här sak. Hela vårens träning hade på något sätt varit inställd på en medverkan på Jukola, och här var jag alltså, bland 1700 andra taggade förstasträckslöpare. Allt i kroppen kändes bra till slut, och ett par minuter före skottet fick vi våra kartor, en tjock rulle. Ovanför oss surrade en drönare i regnet.

Så var vi iväg och det var inga problem att hålla det vansinnestempo som inleder en förstasträcka på Jukola. Trots att jag hade en hyfsad startposition som lag 344 var trängseln som begränsade löpningen, inget annat. Väl inne i skogen var det en snårig inledning och det fanns inte mycket tid till kartläsning när all uppmärksamhet riktades mot att hålla sig på benen, undvika grenar i ansiktet och rötter på marken. Men det gjorde inte mycket, för även om två vägval fanns till den gafflade första kontrollen fick jag bra drag där jag var, även om jag tror att rakt på var snabbare än höger, men där och då i den svåra terrängen bland alla löpare var det främst en fråga att hänga med i ledet. Jag hamnade i rygg på Rotviker i förstalaget och det kändes bra att ligga där bakom. Vi hade samma första, sen efter tvåan var jag lite efter. Trean var första radion, jag låg 283:a, 27 sekunder efter Rotviker i lag 1 och 4:51 efter täten. Jag kände mig nöjd och kunde njuta lite av färden. Det var ett bra tempo men kändes inte för jobbigt, trots att skogen bitvis var svårlöpt.

Antagligen slappnade jag av för mycket, kände mig trygg och tappade skärpan. Efter kärret på väg till fyran hade jag bra riktning men när vi passerade fel gafflingskontroll slog stressen till och istället för att läsa in mig ordentligt fick jag lampua-panik och såg ljusormen norrut som gick mot en annan kontroll högre upp på sluttningen. Jag sprang ditåt. Fel kodsiffra igen. Sen var det loppet kört.

Det hade egentligen inte varit det, men det började kännas så och då var det ju det eftersom jag istället för att ta det lugnt och gå mot min kontroll drog snett och gick för mycket på var lampormen var riktad. Sprang till slut mot hundratals lampor ner mot stigen för att läsa in mig, och hade jag inte varit svettig hade jag känt kallsvetten komma på ryggen. Hittade stigkorset, upp till rätt fyra och sen börja jaga ikapp placeringar. 9 minuters bom. Det var lätt att springa om i början, de som kommit ikapp mig höll ett helt annat tempo. Vilket både gav lite ångest samtidigt som jag kände hur mycket jag plockade ikapp av de (634) placeringar jag tappat mellan kontroll 3 och 6. Men resten av loppet var inte kul. Det var så svårt att springa om på många ställen på grund av svår terräng vilket gjorde att det kändes mer som ett motionslopp på en för smal stig, i ett för lågt tempo. Sjukt trist.

Gjorde en riktigt dum bom ("dumbom"...) till 9:an, var på väg helt rätt till min kontroll men tyckte att vi var på väg ned i riktigt grön terräng och fick inte ihop det med kartan, jag vände precis innan min kontroll och sprang tillbaks till fel gafflingskontroll.

Vid 12:an hade jag tappat mycket av engagemanget, det var så jävla tråkigt det här. Jag låg bara med i ledet, som drog för högt upp och bommade.

Varvningen kunde kanske gett ny mental energi men det regnade ju och var rätt dött på tc. Sista varvet var en totalt värdelös upplevelse, särskilt i det gröna partiet mellan kontroll 15-17. Det började väl bli för jobbigt för nu folk, för här i den värsta grönaste brötigaste djungeln började de gå och småprata på finska framför mig! Banan avslutades av några trötta försök att springa om några fula armbågar och som pricken över i:et fick jag mitt livs första orienterartackling. Av en man med hävdelsebehov som sprang ikapp mig och knuffade ut mig helt ur spår, bara för att visa att "här håller vi oss i ledet". I mål var jag inte ens trött (fysisk) däremot orienteringspsykologiskt urlakad, dränerad som en torvtäkt i nordöstra ural.

Ingen mer förstasträcka på Jukola för mig tack.
Kuva kommentaarid (0)
 
Jukola 2016 (2016-06-18)