Sprint-KM (2015-09-17)
Categoria: Tävling
Nome della mappa: Stora Essingen
Organizzatore: Centrum OK (Malin & Jens)
Paese: Sverige
Disciplina: 2,9 km
Distanza: 4.36 km
Tempo: 31:52
Media HR: 159
Massimo HR: 169
Kvällen då jag skulle återerövra min mästartitel på sprint från 2009 hade kommit. Jag var supertaggad, samtidigt rejält osugen på sprint. Hade vare sig sprungit på asfalt eller sprint på över ett år. Men ändå, fanns det något som skulle kunna stoppa mig?

Jag skulle gå ut som första startande i H21. "Jaha, då kommer man få gå solo hela banan då" skulle jag kunna ha tänkt. Struntar i att ta deffhållare, hinner inte tänka på sånt ändå: "Sprint går ju så fort". Däremot kommer jag på mig med att jämföra ettans kodsiffror på D21 och H21 före start. Det borde ju vara otillåtet? För på så vis skulle jag ju kunna fuska och hänga Mette, som startar samtidigt, till ettan. Och om jag så ville: läsa in resten av banan när hon skötte orienteringen. Varför jag nu skulle vilja fuska till mig ett guld i sprint-KM?

S-K1: Starten nalkas. Springer efter Mette (obs! Hänger INTE) på väg till startpunkten. Var är startpunkten? Den måste jag ha passerat, för här kommer redan den stora trappan efter startpunkten som går upp till huset. Jag svänger upp för trappan, och Mette som fortsatt rakt fram vänder plötsligt upp efter mig. (Fattar senare att hon passerade startpunkten och jag inte, REGELVIDRIGHET #1) Går vänster om huset, eftersom jag ju tror att jag kommit uppför den andra trappan. Vid ettan kommer Mette från höger före mig, jag antar att hon helt enkelt sprungit snabbare.
K3: Ut från tvåan tänker jag gena upp till vägen, men ser att det är opasserbart staket. Jag vill ju inte fuska, tänker jag, och tar ärligt vägen runt. Väljer vänster vägval, tänker att det är någon färre höjdkurva än rakt på. Inser efter en evighet av stum asfaltslöpning att det inte spelar större roll: jag är till 90% slutkörd.
K4: Tycker att höger ser bättre ut. Men det såg ut som rätt risig skog där man sprang in så jag sprang i en båge så jag nästan kom till femman, så var dessutom helt slut i kroppen och huvudet så det var nu trivsam attackpromenad över de hala berghällarna.
K5: Nu var det snarare kryptempo. Dessutom började jag springa i sick-sack av någon anledning. Nu började jag känna att mitt guld kunde vara hotat om jag inte reder upp det här och ökar tempo så där en 4-5 gånger om.
K6-K11: Tempoökningen uteblir tyvärr. "Hade ingen lust".
K12: Kastar en blick på kartan och får beskedet från hjärnan att jag ska "springa typ rakt ut från kontrollen och runda ett stort hus på valfri sida", vilket jag gör. Fast jag väljer fel stort hus: jag börjar springa mot huset i nordväst istället för det söderut.

Jaja...

K12: Möter Rotviker som just stämplat. Jag måste sett i syne, ingen har väl kommit ikapp mig REDAN!?! Inser där och då att jag ju faktiskt sett andra orienterare tidigare på banan. Mystiskt.
K13: Eftersom jag struntat i deffen kommer jag till kontrollen på staketet från fel håll, och försöker tafatt nå kontrollen över några törnbuskar. Tvingas hoppa över staketet. TAPPAR CA FEM SEKUNDER! INTE ALLS BRA!
K14: Långsträcka, inget komplicerat, bara gå trappan och gångvägen nedför backen till vänster...
...bara det att jag har för hög fart (förmodligen) och missar att svänga in på vägen till höger. Fast jag tror att jag svängt. Och när jag kommer till gatuänden tar jag in höger före sista huset, in på gångvägen mot trappan. Nu får hjärnan jobba på högvarv: "Står det PRIVAT OMRÅDE på skylten? Fast det är ju inte tomtmark på kartan, så jag kör på, kartan får bestämma. (Springer alltså in på tomtmark, REGELVIDRIGHET #2) Här bakom huset ska ju trappan vara. Det är ju ingenting här!" Jag fortsätter i min fantasi och springer runt på andra sidan huset. Efter 1,5 minuts verklighetsflykt fortsätter jag enligt ursprungsplanen — man ska ju hålla sig till planen när man orienterar, ska man inte? Det går fint hela vägen ner tills jag ska springa in på gården där kontrollen finns. Där det ska vara en passage är det bara en spiraltrappa. (Jag ser inget svart streck.) Springer upp i trappan, och trots att det är en grind där uppe så ser jag fortfarande inte den svarta linjen på kartan. Här sker REGELVIDRIGHET #3 eftersom jag passerar grinden. Till detta finns flera möjliga ursäkter:
1. Tempot är vansinnigt högt.
2. Jag är färgblind, kan inte se svart.
3. Jag undviker att läsa kartan när jag orienterar, går mer "på känsla".
K15: Backen upp är bara jobbig.
K15-MÅL: Här går det finfint. Någonstans kanske jag faktiskt nu inser att det här inte är ett vinnarlopp, men efter målstämpling finns det massor av goda frukter så jag tänker inte mer på det.

Efterord: Jag vinner inte idag, men tänker att nästa år, då är jag bättre förberedd, då blir det löjligt lätt.
Visualizza commenti (0)
 
Sprint-KM (2015-09-17) Sprint-KM (2015-09-17)