Pan-Våren 2013 E1/natt (H21) (2013-03-01)

Pan-Kristianstads vårtävlingar i Åhus inleddes som sig bör med en nattetapp. Banans upplägg var som synes lite originellt, och utdraget över hela 10,3 km! Början var förlagd till Kronoskogen, ett mindre skogsområde i utkanten av tätorten. Där skulle två gafflade slingor göras, med ett antal kontroller som återanvändes och med "varvning" vid startpunkten. För att förvirra oss stackars ovana orienterare lite extra var en ny startpunkt inritad för slinga nr två, ovanpå den första triangeln. Efter de lättlöpta skogsslingorna vidtog en än mer lättlöpt transportsträcka genom centrala Åhus, där dock en serie sprintmässiga kontroller var inbakade och banläggaren hade passat på att lägga in ett par "vägvalsfällor" som krävde minutiös kartläsning för att undvikas (jodå, jag gick på dem). På andra sidan byn väntade så den avslutande tredje delen, golfbanan, där snötäcket låg kvar som en tjock våt filt över marken och gjorde den platta terrängen ganska tunglöpt. Ett långt svep parallellt med golfbanans ytterkanter ledde till en bokontroll med "mikrofjärilsgaffling" runtom, och efter fjärde och sista stämplingen i "boet" bar det tillbaka mot Sånneskolan mitt i Åhus för målgång.

Gemensam klassvis start tillämpades, och mitt lopp började i sedvanlig stil - jag bommade ettan och hamnade istället vid åttan efter att ha ryckts med i fel tåg. Så därifrån fick jag sen ensamorientera, och det var väl lika gott så. Visste ju åtminstone exakt var jag var, så jag tog ut kursen mot ettan (rätt österut) och gick också rätt på den. 2-3, inga problem. Liten krok till fyran, förvisso, men jag kände att jag hade flyt. Femman, lätt! Men sen följde en sån där bagatellartad kortsträcka och - givetvis - där sprack det. Drog snett och hamnade vid k38, men måste missat att denna fanns med i (den oändligt långa) kontrollbeskrivningen och fortsatte irra i fel riktning ytterligare ett par minuter. Till slut mötte jag tåget (täten?) på väg till k42 helt nära starpunkten, som var sista kontroll på båda slingorna, och där fick jag min position klar för mig ... Kunde så ta ut ny riktning till sexan men fick söka någon minut till i sällskap med en H40:a innan jag stötte på den i sin slybevuxna sänka ... Andra slingan gick sen typ bekymmersfritt.

In i villastadslabyrinten. För att undvika onödiga tomtmarkskränkningar hade arrangörerna gulsnitslat de tillåtna gångvägarna mellan tomterna, så det var verkligen fråga om ren transport här. Sen passerades ån på bron och en kom in i Åhus' kärna av radhus och kullerstensgränder. Läste man kartan tillräckligt noga för att se de riktigt snäva passagerna mellan hustomterna fanns det nog minuter att vinna, men det gjorde inte jag (till 18:e fanns ju t.ex. en gångbana rakt västerifrån pang på kontrollen).

Nåväl, ut på golfbanan och in i det obrutna mörkret! I princip bara spurten kvar! Eller ... en snabb koll på kartan och kontrollbeskrivningen visade att det i detta skede återstod 16 kontroller. Jaja, bara att nöta gräs då! Nä, snö, snarare ... I alla fall, jag tog mig med hygglig fart till k58, som skulle tas fyra gånger innan loppets slut. Vid fjärde stämplingen var jag så glad att slippa återse den där översnöade sandbunkern så jag rände därifrån i alldeles fel riktning ... jag kände att jag drog åt höger över fälten, så jag justerade flera gånger, trodde jag. Men långtifrån tillräckligt, skulle det visa sig en fem minuter senare när jag lyckades läsa in mig, ett par hundra meter längre åt sydväst än jag tänkt mig. Eftersom det var ett stängsel i vägen för att gå rakt mot kontrollen därifrån jag nu befann mig fick jag dessutom ta en omväg dit ...

Efter 35:an var det åtminstone oproblematiskt att ta sig till målet. Vid 38:e och sista kontrollen möttes jag av en märkvärdig syn (som jag, med vetskap om innebörden, hoppas slippa se igen): ett formligt inferno av reflekterat ljus i skenet av min pannlampa, som visade sig komma från reflexkläder burna av ambulanspersonal som försökte återuppliva en fallen orienterare. Jag visste det inte då, men räddningsförsöken var förgäves och en äldre orienteringsräv avled på tävlingsbanan den här kvällen (det fick en veta morgonen efter, då det hölls en tyst minut för att högtidlighålla hanns minne). Vila i frid.