Vinterserien Kärrtorps IP (2016-01-03)

Ungefär som det brukar se ut nuförtiden. Öppnar med skärpa i både tanke och tår, men efter några kontroller börjar det slira och även den lättaste kontroll kan låta sig bommas. Ogenomtänkta vägval och för dåligt finlir i ringen blir därefter mer regel än undantag.

Denna gång är det K5 som blir en vändpunkt. Fram till dess får jag godkänt, även det knappast går som på ett snöre till trean. På väg ut från fyran missar jag helt sonika att jag korsar stigen som jag skulle följa, därav den sydliga bågen, och sen glider jag visst förbi nedanför kontrollen när jag tappar begreppet om hur högt upp i sluttningen den ska ligga. Läser in mig på stenarna i öster och vänder. 2-3 min tapp?

K6-10 har jag allmänt dålig koll på både avstånd och riktning, men god områdeskännedom i kombination med sneglande på andra löpare och säkert lite flax därtill, gör att tidsförlusterna åtminstone hålls nere. K11-13 jobbar jag upp flytet igen, mest tack vare att det är så löpbetonade sträckor förstås, men det slutar i ett smärre antiklimax när K13 tyvärr saknas. Lägger 2-3 min på att leta runt efter den innan jag, styrkt av andras omdömen, sluter mig till att den inte finns vare sig vid kontrollpunkten eller i närområdet.

Resten av banan känns orienteringen på grund av sagda antiklimax lite avslaget och jag passar på att sjabbla i kontrolltagningen av både K14 och K15 - onödigt slarvig kartläsning där.

Fint pass ändå i vintrig skog!