Edsträffen (H21) (2014-08-16)

God orientering från start till K10, om än i lägre tempo än önskvärt. Tuff kupering - klart tuffare än väntat - i kombination med brötiga hyggen och många sankmarker med högt gräs som dolde enorma tuvor, gjorde svårt att springa effektivt!

På väg in till trean var jag förbi min ende motståndare, Roine från Laholm, som startat två minuter före. Hade honom i ryggen ett kort tag men när jag valde att gå rätt över berget till fyran så släppte han. Eftersom jag gick rent till de följande kontrollerna (med undantag för en pyttebom till sexan) var jag rätt säker på att ledningen drygades ut.

Så kom banans kortaste delsträcka, 10-11, och jag förivrade mig totalt ... Förväxlade det närmare kärret med det bortre och hamnade i ett (som jag tyckte) svårläst terrängparti, norr om kontrollen skulle det visa sig. Typ åtta(!) minuter kostade det.

Fördömt, men bara att gneta på. Gjorde en liten, men i sammanhanget obetydlig, miss till tolvan. Till K13 så kom jag helt rätt över bergen, kom ner på rätta stället och hade bara att glida rakt österut nedför slänten till sänkan med kontrollen. Det gjorde jag inte ... Återigen blev det viss förväxlingskomik, drog snett åt vänster och fick så syn på det lite större kärret som jag då tog för att vara en av de små öppna sankmarkerna lite söder om kontrollen.

När jag stämplade, några minuter senare, hade Roine inte bara smitit förbi utan även skaffat sig en halv minuts ledning! Som tur var så återstod då bara några löpsträckor med lätt orientering, och i kraft av min generellt högre löpfart återtog jag ledningen före målgång. Fann min konkurrent flåsande i gräset precis efter målstämpling - han var förstås förvånad att se mig ...